En tallrik pasta som ger lika mycket upptagbart j\u00e4rn som en biff. Det l\u00e5ter som marknadsf\u00f6ring, men det \u00e4r ungef\u00e4r vad en svensk metod fr\u00e5n Chalmers g\u00f6r med vanligt fullkorn. Tekniken har redan serverats p\u00e5 Nobelfesten och i skolmatsalar, och nu b\u00f6rjar produkterna dyka upp i butik.<\/p>\n
F\u00f6r dig som \u00e4ter lite eller inget k\u00f6tt \u00e4r det h\u00e4r v\u00e4rt att k\u00e4nna till. J\u00e4rnbrist \u00e4r fortfarande ett av de vanligaste n\u00e4ringsproblemen i Sverige, s\u00e4rskilt bland ton\u00e5rsflickor och kvinnor i fertil \u00e5lder. Och problemet handlar s\u00e4llan om f\u00f6r lite j\u00e4rn i maten. Det handlar om att kroppen inte kommer \u00e5t j\u00e4rnet.<\/p>\n
Spannm\u00e5l \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta proteink\u00e4lla och inneh\u00e5ller en hel del j\u00e4rn. Vete, korn och r\u00e5g ligger alla schyst till p\u00e5 pappret. Problemet heter fytinsyra.<\/p>\n
Fytinsyra \u00e4r ett naturligt \u00e4mne i fr\u00f6skalet p\u00e5 spannm\u00e5l, baljv\u00e4xter och n\u00f6tter. Den binder till mineraler som j\u00e4rn och zink i tarmen och hindrar kroppen fr\u00e5n att ta upp dem. Kort sagt: j\u00e4rnet finns d\u00e4r, men det g\u00e5r rakt igenom dig.<\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r ett av sk\u00e4len till att v\u00e4xtbaserat j\u00e4rn (s\u00e5 kallat non-heme-j\u00e4rn) absorberas mycket s\u00e4mre \u00e4n j\u00e4rnet fr\u00e5n k\u00f6tt. Vegetarianer och veganer rekommenderas d\u00e4rf\u00f6r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 mycket j\u00e4rn dagligen som k\u00f6tt\u00e4tare. Inte f\u00f6r att v\u00e4xtmat \u00e4r d\u00e5lig, utan f\u00f6r att kroppen \u00e4r mer kr\u00e4sen med vilket j\u00e4rn den sl\u00e4pper in.<\/p>\n
Tekniken kallas hydrotermal bearbetning och bygger p\u00e5 tv\u00e5 enkla ingredienser: v\u00e4rme och vatten. Genom att behandla spannm\u00e5let p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt bryts fytinsyran ned. N\u00e4r antinutrienten \u00e4r borta \u00f6ppnas d\u00f6rren f\u00f6r j\u00e4rnet.<\/p>\n
Resultatet \u00e4r att absorptionen av j\u00e4rn fr\u00e5n spannm\u00e5let \u00f6kar flera g\u00e5nger om. Det g\u00e4ller alla typer av fullkorn, vete, korn, r\u00e5g, havre. F\u00f6retaget Good Grains, som drivs av David Fredlund, har kommersialiserat metoden. Verksamheten startades faktiskt av hans mamma f\u00f6r n\u00e4stan 50 \u00e5r sedan, l\u00e5ngt innan begreppet ”antinutrient” var en grej i h\u00e4lsofloran.<\/p>\n
Det praktiska resultatet: br\u00f6d, pasta och gr\u00f6t som faktiskt levererar j\u00e4rnet de inneh\u00e5ller. F\u00f6r en person som annars skulle beh\u00f6vt n\u00f6tk\u00f6tt eller lever f\u00f6r att t\u00e4cka sitt behov \u00e4r det ett ganska stort skifte.<\/p>\n
J\u00e4rnbrist drabbar inte alla lika. Tre grupper sticker ut i svensk statistik och i internationella siffror:<\/p>\n
Vanliga symptom p\u00e5 j\u00e4rnbrist \u00e4r tr\u00f6tthet som inte g\u00e5r \u00f6ver med s\u00f6mn, koncentrationssv\u00e5righeter, yrsel, blek hud, kalla h\u00e4nder och f\u00f6tter, andf\u00e5ddhet vid l\u00e4tt anstr\u00e4ngning och huvudv\u00e4rk. Om du k\u00e4nner igen flera av dem \u00e4r det en blodprovsfr\u00e5ga f\u00f6r v\u00e5rdcentralen, inte en gissningslek. 1177 har bra information om j\u00e4rnbrist och hur den utreds<\/a>.<\/p>\n Behovet varierar kraftigt med \u00e5lder och k\u00f6n. Livsmedelsverkets referensv\u00e4rden f\u00f6r j\u00e4rn<\/a> ligger ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\nS\u00e5 mycket j\u00e4rn beh\u00f6ver du<\/h2>\n