Probiotika är levande mikroorganismer, oftast mjölksyrabakterier som Lactobacillus och Bifidobacterium, som påverkar tarmens mikroflora och immunförsvaret positivt. De används för att minska antibiotikarelaterad diarré, lindra irritabel tarm (IBS), förbättra immunförsvaret, skydda skelettet hos äldre kvinnor och kan till och med påverka hjärnan via tarm–hjärna-axeln.
Vad är probiotika egentligen?
Begreppet probiotika betyder ”för livet” och kommer från grekiskan. Redan antikens folk använde fermenterad mjölk, men det var den ryske forskaren Élie Metchnikoff som 1907 föreslog att yoghurt och syrade mjölkprodukter kunde bidra till längre livslängd. Idag finns probiotika både i livsmedel som yoghurt, kefir och surkål samt i kapslar och pulver som kosttillskott.
Probiotika och tarmhälsa
Tarmfloran består av triljoner mikroorganismer som samspelar med kroppen. När balansen rubbas – exempelvis vid antibiotikabehandling – kan probiotika återställa den. Vissa stammar som Lactobacillus rhamnosus och Saccharomyces boulardii är väl dokumenterade för att motverka diarré. Probiotika kan även stärka tarmbarriären, minska skadliga bakteriers tillväxt och påverka inflammation i tarmen.
Probiotika stärker immunförsvaret
Studier visar att probiotika stimulerar produktionen av IgA-antikroppar och ökar aktiviteten hos fagocyterande celler. Detta innebär ett starkare försvar mot infektioner, särskilt i luftvägarna. Barn som får probiotika i förskoleåldern har visats drabbas av färre förkylningar, även om resultaten varierar mellan olika stammar.
Probiotika och skelettets skydd
En svensk studie från Göteborgs universitet visade att äldre kvinnor som dagligen tog Lactobacillus reuteri minskade sin benförlust med cirka 50 % på ett år jämfört med placebogruppen. Forskare tror att effekten kan bero på att probiotika dämpar inflammation, vilket i sin tur bromsar nedbrytningen av benvävnad.
Probiotika, metabolism och vikt
Ny forskning kopplar probiotika till förbättrad insulinkänslighet och blodsockerkontroll. Vissa stammar verkar kunna påverka vikten genom att modulera upptaget av näringsämnen och påverka aptitregleringen. Även kolesterolnivåer kan sänkas marginellt med hjälp av probiotiska bakterier.
Probiotika och mental hälsa
Tarm–hjärna-axeln gör att bakterier i tarmen kan påverka humör, stress och kognition. En studie från Leiden universitet visade att probiotika minskade ångest och depressiva tendenser redan efter två veckor. Mekanismen tros vara kopplad till signalsubstanser som serotonin och GABA, som påverkas av tarmfloran.
Risker och biverkningar av probiotika
För friska personer är probiotika generellt säkert, men milda biverkningar som gasbildning, uppblåsthet, diarré eller hudutslag kan förekomma. För immunsupprimerade, svårt sjuka eller prematura barn finns risk för allvarliga infektioner. Det finns också en teoretisk risk att probiotiska stammar kan bära på antibiotikaresistensgener.
Probiotika och märkning – ett problemområde
Alla produkter är inte lika noggrant kontrollerade. I vissa fall har analyser visat att innehållet inte stämmer med etiketten. I Europa har många hälsopåståenden om probiotika förbjudits, eftersom de saknar tillräckligt vetenskapligt stöd. Detta gör att konsumenter behöver vara särskilt uppmärksamma på vilka stammar och doser som använts i vetenskapliga studier.
Intressanta fakta om probiotika
– Synbiotika är en kombination av probiotika och prebiotika (fibrer som bakterierna livnär sig på) och kan ge starkare effekt än probiotika ensamt
– Probiotika används idag i forskning kring autoimmuna sjukdomar, eftersom vissa stammar kan minska tarmpermeabilitet (”läckande tarm”)
– Vissa livsmedel som miso, kimchi och kombucha har använts i tusentals år och innehåller naturliga probiotiska kulturer
– Probiotika kan påverka både immunsystemet och nervsystemet, vilket gör det till ett unikt forskningsområde inom nutrition och medicin