Att bada bastu regelbundet är inte bara en avkopplande tradition utan har visat sig ge påtagliga medicinska fördelar. Studier från bland annat Finland och Sverige visar att personer som badar bastu fyra till sju gånger i veckan löper betydligt lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och plötslig hjärtdöd. När kroppen utsätts för den intensiva hettan vid bastubad reagerar blodkärlen ungefär som under fysisk träning – pulsen stiger, kärlen vidgas och blodtrycket stabiliseras. Det gör att bada bastu ibland jämförs med en mild konditionsträning för hjärtat.
Historien bakom att bada bastu
Bastukulturen har djupa rötter. Redan för tusentals år sedan användes varianter av bastu i både Nordamerika och Eurasien, men det är i Finland som traditionen utvecklats till en central del av livet. Förr föddes barn i bastun, de döda tvättades där och familjer samlades för rening. Att bada bastu sågs inte bara som hygien utan som en ceremoni för kropp och själ. Den moderna elbastun introducerades 1938 och gjorde det möjligt för fler att bada bastu hemma utan tidskrävande eldning. Idag finns bastun på UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv.
Olika sätt att bada bastu
- Rökbastu (savusauna) – en traditionell form där bastun eldas utan skorsten, och när elden slocknar fylls rummet med mjuk, långvarig värme.
- Torrbastu (klassisk finsk bastu) – 70–100 grader med låg luftfuktighet, snabb värme som ger riklig svettning.
- Ångbastu – lägre temperatur men hög luftfuktighet, skonsam för andningen och huden.
- Elektrisk bastu – vanligast idag, enkel att använda och styra i både hem och badhus.
Att bada bastu varierar därför mycket beroende på kultur, syfte och personliga preferenser.
Kroppens reaktion vid bastubad
När man börjar bada bastu upplever kroppen en rad förändringar. Pulsen kan öka från 60 till 100–150 slag per minut, kärlen i huden öppnar sig och svettproduktionen kan uppgå till en halv liter på 15 minuter. Detta ger:
- Stärkt hjärta och kärl – förbättrad blodcirkulation och sänkt blodtryck.
- Smärtlindring – värmen slappnar av muskler, lindrar ledvärk och huvudvärk.
- Bättre sömn – den djupa värmen följt av nedkylning bidrar till en mer stabil dygnsrytm.
- Minskad stress och ångest – hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs under bastubadet.
Bada bastu och psykisk hälsa
Förutom de fysiska fördelarna är bada bastu en stark stressreglerare. Många vittnar om att oro, nedstämdhet och spänningar minskar efter regelbundna bastusessioner. I Finland används bastubad som ett naturligt inslag i vardagen för att skapa balans mellan arbete, vila och gemenskap.
Sociala och kulturella aspekter av att bada bastu
Att bada bastu är också en social ritual. I Sverige är det vanligt att varva bastu med kallbad, vilket skapar starka kontraster som ytterligare stärker blodcirkulationen och immunförsvaret. I Finland har bastun traditionellt varit en plats för förhandlingar, familjesamtal och festförberedelser. Nuförtiden växer också moderna koncept fram – som bastupubar och mobila bastuupplevelser.
Intressanta fakta om bastubad
- En typisk bastusession varar 10–20 minuter, följt av avsvalkning.
- I Finland finns över tre miljoner bastur på en befolkning av drygt fem miljoner människor.
- Att bada bastu kan sänka risken för demens och depression vid långvarigt bruk enligt flera epidemiologiska studier.
- Kombinationen av bastu och kallbad ökar endorfinnivåerna markant, vilket ger en naturlig lyckokänsla.
Att bada bastu är alltså inte bara en varm upplevelse, utan en vetenskapligt underbyggd metod för bättre hälsa, välmående och social samhörighet.