Vitt vin är en av världens mest mångfacetterade drycker och kan variera från lätta, torra och fruktiga viner till kraftiga, ekade varianter som går att lagra i årtionden. Det framställs genom att druvsaften jäses utan att skalet får kontakt med musten, vilket ger den ljusa färgen. Vanliga druvor för vitt vin är Chardonnay, Riesling, Sauvignon Blanc, Chenin Blanc, Viognier, Gewürztraminer och Muscat.
Vitt vins historia och ursprung
Vinodlingens historia går tillbaka minst 8 000 år till Kaukasus-regionen, i dagens Georgien. Vitt vin omnämns i texter som är över 4 000 år gamla. Till skillnad från rött vin bygger produktionen på att druvorna pressas direkt efter skörd, vilket förhindrar färgpigmentet från skalen att påverka musten. Detta gjorde vitt vin särskilt populärt i områden med varmare klimat där fräschör och syra uppskattades.
Olika druvsorter för vitt vin
- Chardonnay – en av de mest spridda druvorna i världen. Den används både i stilla vita viner och i mousserande vin som champagne. Smakprofilen varierar från frisk citrus och gröna äpplen till smöriga, ekade toner.
- Riesling – känd för sin höga syra och aromatiska karaktär. Odlingsområden som Mosel och Rheingau i Tyskland ger riesling med lime, honung och petroleumtoner vid lagring.
- Sauvignon Blanc – ger friska, aromatiska viner med inslag av svartvinbärsblad, fläder och passionsfrukt. Särskilt känd från Loire och Nya Zeeland.
- Gewürztraminer – ett aromatiskt vitt vin som ofta har smak av lychee, rosor och kryddor. Vanligt i Alsace.
- Chenin Blanc – mycket mångsidig druva som kan ge både torra, söta och mousserande viner. Loire är dess hemregion.
- Grüner Veltliner – Österrikes nationaldruva, ofta pepprig och fräsch men kan även ge fylliga och lagringsbara viner.
Smak och aromer i vitt vin
Vitt vin kan bjuda på ett brett spektrum av aromer: citrus, gröna äpplen, päron, aprikos, mango, honung och tropisk frukt. Ekfatslagrade vita viner kan ha inslag av vanilj, rostat bröd, nötter och smör. Jordmånen bidrar också – kalksten ger ofta mineraltoner medan vulkanisk jord kan ge rökighet och intensitet.
Torra, söta och aromatiska vita viner
- Torra vita viner – exempelvis Chardonnay, Sauvignon Blanc, Pinot Grigio och Grüner Veltliner.
- Söta vita viner – ofta gjorda av Riesling, Muscat eller Sémillon, särskilt i områden som Sauternes där druvorna angrips av ädelröta (Botrytis cinerea) vilket koncentrerar sockret.
- Aromatiska vita viner – Gewürztraminer, Viognier och Malvasia ger viner med blommighet och exotiska toner.
Intressant fakta om vitt vin
- Chardonnay är en av få druvor som kan spegla nästan alla vinmakningstekniker – från ståltank till ekfat och från stilla till mousserande vin.
- Riesling anses vara en av de bästa druvorna för lång lagring. En välgjord riesling kan utvecklas i 30 år och få komplexa toner av petroleum och honung.
- Sauvignon Blanc från Marlborough i Nya Zeeland blev på 1980-talet ett världsfenomen tack vare sin intensiva fruktighet och aromatik.
- Det finns flera hundra olika vita druvsorter globalt, men ett tiotal står för majoriteten av världens vitt vin-produktion.
Vitt vin och geografi
Vitt vin kräver inte lika mycket värme som blå druvor och odlas därför framgångsrikt även i svalare klimat som Tyskland, Österrike och norra Frankrike. Här mognar druvorna långsammare och bevarar sin syra. I varmare klimat som Kalifornien, Australien och Sydafrika blir vinerna ofta rundare, fruktigare och alkoholstarkare.
Vitt vins betydelse
Från det enklaste, krispiga bordsvinet till exklusiva lagrade viner som Montrachet i Bourgogne eller söta ikoniska viner som Château d’Yquem, visar vitt vin sin mångfald. Det är både en vardagsdryck och ett av de mest sofistikerade uttrycken för terroir och vinmakning.