Högt blodtryck är inte alltid en egen sjukdom. I många fall är det ett symtom eller en följd av en annan bakomliggande sjukdom som påverkar njurar, hormoner, blodkärl, hjärta eller andning. Det är därför viktigt att förstå att vissa personer inte bara har “vanligt” högt blodtryck, utan en form av sekundär hypertoni där blodtrycket drivs upp av en specifik medicinsk orsak. Just de fallen är extra viktiga att upptäcka, eftersom behandlingen ibland kan bli betydligt bättre när grundsjukdomen behandlas.
När högt blodtryck beror på en annan sjukdom
De flesta med högt blodtryck har så kallad primär eller essentiell hypertoni, vilket betyder att det inte finns en enda tydlig orsak. Blodtrycket påverkas då ofta av en kombination av arv, ålder, övervikt, stress, saltintag, låg fysisk aktivitet och andra livsstilsfaktorer.
Men hos en del personer finns en tydlig bakomliggande sjukdom. Då talar man om sekundär hypertoni. Den typen är mindre vanlig, men den är viktig att känna till eftersom den ibland kan misstänkas om blodtrycket:
- stiger mycket snabbt
- är ovanligt svårt att behandla
- debuterar i ung ålder
- plötsligt blir sämre efter att tidigare ha varit stabilt
- åtföljs av andra tydliga symtom som exempelvis huvudvärk, hjärtklappning, svettningar, muskelsvaghet eller njurpåverkan
Njursjukdomar är en av de vanligaste medicinska orsakerna
Njurar och blodtryck hör mycket nära ihop. Njurarnas uppgift är bland annat att reglera kroppens vätskemängd, saltbalans och flera hormonsystem som styr blodtrycket. När njurarna inte fungerar som de ska kan kroppen hålla kvar för mycket vätska och natrium, samtidigt som hormonella system aktiveras på ett sätt som driver upp trycket i kärlen.
Kronisk njursjukdom
Kronisk njursjukdom är en mycket viktig orsak till högt blodtryck. När njurvävnaden skadas försämras filtreringen av blodet. Det kan göra att kroppen samlar på sig vätska och att blodkärlen påverkas negativt. Samtidigt kan högt blodtryck i sig ytterligare skada njurarna, vilket skapar en ond cirkel.
Vanliga orsaker till kronisk njursjukdom är diabetes, långvarigt högt blodtryck, inflammatoriska njursjukdomar och vissa ärftliga tillstånd. Många märker inget i början, vilket gör att både njursjukdom och hypertoni kan utvecklas tyst under lång tid.
Glomerulonefrit
Glomerulonefrit är en inflammation i njurarnas små filtreringsenheter, glomeruli. När dessa strukturer skadas fungerar filtreringen sämre, vilket kan leda till både vätskeretention och blodtrycksstegring. Vissa former kommer snabbt och kraftigt, medan andra utvecklas långsammare.
Personer med glomerulonefrit kan också ha blod eller protein i urinen, svullnad i kroppen och försämrad njurfunktion.
Polycystisk njursjukdom
Polycystisk njursjukdom är en ärftlig sjukdom där cystor bildas i njurarna. Med tiden kan njurvävnaden bli påverkad och blodtrycket stiga. Högt blodtryck kan ibland vara ett av de första tecknen på sjukdomen, långt innan njurfunktionen blivit tydligt nedsatt.
Det intressanta med denna sjukdom är att blodtrycksproblemen ofta börjar tidigt jämfört med många andra njursjukdomar, vilket gör att den ibland upptäcks via blodtryckskontroller.
Förträngning i njurartärerna
Njurarna får sitt blod via njurartärerna. Om en eller båda dessa artärer blir förträngda, tror njuren att kroppen har för lågt blodflöde. Då svarar den med att aktivera renin-angiotensin-aldosteronsystemet, ett kraftfullt hormonsystem som höjer blodtrycket.
Detta kallas renovaskulär hypertoni. Förträngningen kan bero på åderförkalkning, särskilt hos äldre, eller på fibromuskulär dysplasi, som är vanligare hos yngre personer, särskilt kvinnor.
Den här typen av högt blodtryck kan misstänkas om trycket blir mycket högt, om njurfunktionen försämras oväntat eller om blodtrycket är svårt att kontrollera trots flera läkemedel.
Hormonella sjukdomar som kan driva upp blodtrycket
Hormonsystemet påverkar blodtrycket mycket mer än många tror. Flera endokrina sjukdomar kan leda till att kroppen håller kvar salt och vätska, ökar kärlsammandragningen eller förstärker hjärtats arbete.
Primär hyperaldosteronism
Primär hyperaldosteronism innebär att kroppen producerar för mycket aldosteron, ofta från en godartad förändring i binjuren eller från överaktivitet i båda binjurarna. Aldosteron gör att njurarna sparar natrium och vatten samtidigt som kalium förloras.
Resultatet blir ofta högt blodtryck, ibland tillsammans med lågt kalium. Alla med sjukdomen har dock inte tydligt lågt kalium, vilket gör att den lätt kan missas.
Det här är en särskilt viktig diagnos eftersom den är vanligare än man tidigare trodde bland personer med svårbehandlad hypertoni. Typiska ledtrådar kan vara muskelsvaghet, trötthet, törst, täta urinträngningar eller ett blodtryck som kräver flera läkemedel.
Cushings syndrom
Cushings syndrom orsakas av för höga nivåer av kortisol under lång tid. Kortisol påverkar ämnesomsättning, immunförsvar, fettfördelning och blodtrycksreglering. När nivåerna blir för höga stiger blodtrycket ofta tydligt.
Samtidigt kan personen få viktuppgång, särskilt över buken, rundare ansikte, tunn hud, blåmärken, muskelsvaghet och ibland förhöjt blodsocker. Högt blodtryck vid Cushings syndrom beror bland annat på att kortisol förstärker kroppens känslighet för kärlsammandragande signaler.
Feokromocytom och paragangliom
Feokromocytom är en ovanlig tumör, oftast i binjuren, som producerar stora mängder adrenalinliknande ämnen. Det gör att blodtrycket kan bli mycket högt och ibland stiga i attacker. Personen kan då få plötsliga episoder med huvudvärk, hjärtklappning, svettningar, blekhet, oro eller skakningar.
Det speciella med denna sjukdom är att blodtrycket inte alltid är konstant förhöjt. Ibland kommer det i kraftiga toppar, vilket gör att tillståndet kan vara svårt att känna igen om man bara tittar på enstaka blodtrycksmätningar.
Paragangliom liknar feokromocytom men sitter utanför binjurarna.
Sjukdomar i sköldkörteln
Både överfunktion och underfunktion i sköldkörteln kan påverka blodtrycket, men på olika sätt.
Vid hypertyreos, alltså överproduktion av sköldkörtelhormon, ökar ämnesomsättningen. Hjärtat slår snabbare och kraftigare, vilket ofta höjer det systoliska blodtrycket. Personen kan också få hjärtklappning, viktnedgång, svettningar, oro och darrningar.
Vid hypotyreos, alltså underfunktion, kan blodkärlen bli stelare och det diastoliska blodtrycket stiga. Då ser man oftare trötthet, frusenhet, torr hud och långsammare ämnesomsättning.
Hyperparatyreoidism
Hyperparatyreoidism innebär att bisköldkörtlarna producerar för mycket paratyreoideahormon, vilket påverkar kalciumbalansen i kroppen. Tillståndet kan kopplas till högt blodtryck, även om mekanismerna inte alltid är lika tydliga som vid vissa andra hormonella sjukdomar.
Förhöjt kalcium kan påverka blodkärl, njurar och hjärtfunktion. Vissa personer får njursten, trötthet, förstoppning eller skelettpåverkan.
Akromegali
Akromegali orsakas av att kroppen producerar för mycket tillväxthormon, oftast på grund av en godartad tumör i hypofysen. Tillståndet utvecklas långsamt och kan ge förstorade händer, fötter och ansiktsdrag, men också sömnapné, insulinresistens och högt blodtryck.
Blodtrycket påverkas bland annat genom förändringar i vätskevolym, kärlmotstånd och hjärtbelastning.
Sömnapné är en mycket viktig och ofta underskattad orsak
Obstruktiv sömnapné är ett tillstånd där andningen upprepade gånger stannar upp eller blir kraftigt begränsad under sömnen. Varje gång syrenivån sjunker aktiveras kroppens stressystem. Det leder till ökad frisättning av stresshormoner, högre puls och högre blodtryck.
Över tid kan detta bidra till både nattlig och daglig hypertoni. Många med sömnapné snarkar kraftigt, känner sig trötta på dagen eller vaknar med huvudvärk. Men alla är inte medvetna om sina andningsuppehåll.
Det intressanta är att sömnapné är särskilt vanligt hos personer med svårbehandlat högt blodtryck. Hos vissa är det en av huvudorsakerna till att trycket inte blir bra trots läkemedel.
Diabetes och metabola sjukdomar
Diabetes orsakar inte alltid högt blodtryck direkt på samma sätt som vissa hormonella sjukdomar gör, men den ökar starkt risken genom påverkan på njurar, blodkärl och ämnesomsättning.
När diabetes leder till njurskada, så kallad diabetisk nefropati, stiger blodtrycket ofta. Dessutom samverkar insulinresistens, övervikt, inflammation och kärlförändringar på ett sätt som gör hypertoni vanligare.
Det metabola syndromet, som ofta innefattar bukfetma, höga blodfetter, förhöjt blodsocker och högt blodtryck, är också en viktig del av sammanhanget. Här är blodtrycksstegringen inte alltid kopplad till en enda sjukdom, utan till flera samtidiga störningar i kroppen.
Kärlsjukdomar och medfödda tillstånd
Vissa sjukdomar i blodkärlen kan direkt orsaka högt blodtryck genom att de försvårar blodets passage eller ökar motståndet i cirkulationen.
Coarctatio aortae
Coarctatio aortae är en medfödd förträngning av kroppspulsådern, oftast i bröstdelen av aorta. Det gör att blodtrycket blir högre i överkroppen än i underkroppen. Tillståndet kan upptäckas hos barn, men ibland först senare i livet.
Typiska tecken kan vara högt blodtryck i armarna, svagare puls i benen, kalla fötter eller att blodtrycket hos en yngre person inte riktigt passar in i mönstret för vanlig hypertoni.
Vaskulitsjukdomar
Vaskulit innebär inflammation i blodkärlen. Om kärlen i njurarna eller större artärer påverkas kan blodtrycket stiga. Exempel är Takayasus arterit och andra inflammatoriska kärlsjukdomar.
Det är inte de vanligaste orsakerna, men de är viktiga att känna till eftersom de ofta ger andra symtom samtidigt, som feber, smärta, trötthet eller nedsatt blodflöde till olika delar av kroppen.
Hjärtsjukdomar och cirkulationspåverkan
Vissa hjärt-kärlsjukdomar kan samspela med högt blodtryck eller bidra till att blodtrycket förvärras. I många fall är dock relationen dubbelriktad, där högt blodtryck också kan orsaka hjärtsjukdom.
Tillstånd som påverkar kärlstelhet, hjärtats pumpförmåga och kroppens vätskehantering kan bidra till blodtrycksstegring. Det gäller särskilt vid långvariga sjukdomsprocesser där njurar, kärl och hormonsystem påverkas samtidigt.
Neurologiska och ovanligare medicinska orsaker
Det finns även mer ovanliga sjukdomar och tillstånd som kan ge högt blodtryck.
Sjukdomar eller skador i centrala nervsystemet kan ibland leda till störd autonom reglering av blodtrycket. Det gäller exempelvis vissa neurologiska syndrom, ökat tryck i skallen eller ryggmärgsskador.
Vissa sällsynta genetiska syndrom kan också ge kraftig hypertoni genom att påverka saltbalans, kärlreaktivitet eller hormonproduktion. Dessa upptäcks ofta vid ovanliga blodprovsfynd, tidig debut eller familjehistoria.
Graviditetsrelaterade sjukdomar med högt blodtryck
Under graviditet finns särskilda tillstånd där blodtrycket kan stiga på grund av sjukdomsprocesser kopplade till moderkaka, kärlfunktion och immunologiska förändringar.
Preeklampsi
Preeklampsi innebär att en gravid person utvecklar högt blodtryck, ofta tillsammans med protein i urinen och ibland påverkan på lever, njurar, blodplättar eller nervsystem. Tillståndet kan vara allvarligt och kräver medicinsk bedömning.
Detta är inte samma sak som vanlig kronisk hypertoni, även om en person också kan ha högt blodtryck sedan tidigare. Preeklampsi är ett särskilt medicinskt tillstånd som kan bli farligt både för den gravida och barnet.
Eklampsi och HELLP-syndrom
Eklampsi är när preeklampsi kompliceras av kramper. HELLP-syndrom är en allvarlig variant där leverpåverkan och blodpåverkan står i centrum. Båda tillstånden är akuta och kräver omedelbar vård.
Sjukdomar som indirekt höjer blodtrycket
Vissa sjukdomar höjer inte blodtrycket genom en enda rak mekanism, men de ökar risken tydligt genom att påverka kroppen på flera fronter samtidigt.
Övervikt och fetma är exempel på detta. Fettvävnad är inte passiv, utan fungerar som hormonellt aktiv vävnad. Den påverkar insulin, inflammation, njurbelastning, saltbalans och sömnapné, vilket tillsammans ofta driver upp blodtrycket.
Kronisk stress, ångesttillstånd och vissa sjukdomar som påverkar det autonoma nervsystemet kan också bidra till långvarigt förhöjt blodtryck, även om de ofta samverkar med andra faktorer snarare än fungerar som ensam förklaring.
När läkare misstänker att en sjukdom ligger bakom
Vissa situationer gör att vården oftare börjar leta efter en sekundär orsak. Det gäller till exempel om:
- blodtrycket är mycket högt
- personen är ung och har tydlig hypertoni
- behandlingen inte fungerar trots flera läkemedel
- kalium är lågt utan tydlig förklaring
- njurvärden är avvikande
- blodtrycket stiger plötsligt hos någon som tidigare varit stabil
- det finns attacker med svettningar, huvudvärk och hjärtklappning
- det finns tecken på sömnapné
- blodtrycket skiljer sig mycket mellan armar och ben eller mellan olika mätningar på ett misstänkt sätt
Vanliga undersökningar för att hitta orsaken
När man misstänker att en sjukdom orsakar hypertoni brukar utredningen anpassas efter symtom, ålder och provsvar. Ofta ingår:
- blodprover för njurfunktion, elektrolyter, blodsocker och hormoner
- urinprov för att upptäcka protein eller blod
- EKG och ibland ultraljud av hjärtat
- ultraljud eller annan bilddiagnostik av njurar och njurartärer
- sömnutredning vid misstänkt sömnapné
- hormonprover vid misstanke om binjure- eller sköldkörtelsjukdom
Ibland krävs mer specialiserade tester, som dygnsurin, belastningsprover eller avancerad bilddiagnostik.
Därför är det så viktigt att hitta grundorsaken
Det avgörande är att behandlingen kan bli helt annorlunda beroende på varför blodtrycket är högt. Om orsaken är primär hyperaldosteronism kan särskilda läkemedel eller kirurgi hjälpa. Om orsaken är sömnapné kan behandling av andningsstörningen göra stor skillnad. Vid njurartärförträngning, sköldkörtelsjukdom eller Cushings syndrom måste själva grundproblemet tas på allvar för att blodtrycket verkligen ska kunna förbättras.
Det finns alltså stor skillnad mellan att bara sänka blodtrycket tillfälligt och att förstå varför det är förhöjt från början. Just därför är sjukdomar som ger högt blodtryck ett så viktigt område inom medicinen.
Intressanta fakta om sjukdomar bakom högt blodtryck
En av de mest fascinerande sakerna med blodtryck är att kroppen reglerar det via flera system samtidigt. Njurar, binjurar, hjärna, blodkärl, hjärta och hormoner samarbetar hela tiden. Det betyder också att en störning i ett enda organ kan få effekter i hela cirkulationen.
En annan viktig detalj är att vissa sjukdomar ger olika typ av blodtrycksstegring. Vissa höjer framför allt det systoliska trycket, andra det diastoliska, och vissa ger kraftiga toppar snarare än ett jämnt förhöjt tryck.
Det är också därför högt blodtryck ibland kallas en tyst riskfaktor. Den bakomliggande sjukdomen kan vara aktiv under lång tid innan den upptäcks, särskilt vid njursjukdomar, hormonella rubbningar och sömnapné.
Symtom som kan vara extra varningssignaler
Högt blodtryck ger ofta inga tydliga symtom alls, men vissa samtidiga tecken kan göra att man bör tänka på underliggande sjukdom. Dit hör:
- uttalad trötthet
- muskelsvaghet
- svullnad i ben eller ansikte
- blod eller skum i urinen
- hjärtklappning i attacker
- kraftiga svettningar
- snarkning och andningsuppehåll på natten
- oförklarlig viktuppgång eller viktnedgång
- huvudvärk som kommer i attacker
- dålig blodtryckskontroll trots behandling
Skillnaden mellan vanlig hypertoni och sjukdomsorsakad hypertoni
Vanlig hypertoni utvecklas ofta gradvis över tid och har sällan en enda tydlig orsak. Sekundär hypertoni är mer riktad och har ofta ett biologiskt ursprung som går att beskriva tydligare. Det kan vara en njurskada, ett hormonöverskott, en kärlförträngning eller en sömnstörning.
Det betyder inte att sekundär hypertoni alltid är lätt att bota, men det betyder att utredningen kan vara avgörande. I vissa fall går orsaken att behandla direkt. I andra fall kan man åtminstone välja en mer träffsäker behandling när man vet vad som driver blodtrycket.
Sjukdomar som särskilt ofta kopplas till högt blodtryck
De sjukdomar som är mest klassiska och viktiga att känna till är:
- kronisk njursjukdom
- njurartärförträngning
- primär hyperaldosteronism
- obstruktiv sömnapné
- sköldkörtelsjukdom
- Cushings syndrom
- feokromocytom
- polycystisk njursjukdom
- preeklampsi under graviditet
Just dessa tillstånd återkommer ofta i medicinska utredningar när läkare försöker förstå varför en person har ovanligt högt eller svårbehandlat blodtryck.
När man bör söka vård
Om blodtrycket är högt vid upprepade mätningar bör det bedömas i vården, särskilt om det kombineras med symtom eller om det finns njursjukdom, diabetes, graviditet eller tidigare hjärt-kärlsjukdom. Akut vård behövs om blodtrycket är mycket högt och samtidigt orsakar symtom som bröstsmärta, andfåddhet, neurologiska symtom, svår huvudvärk eller synpåverkan.
Vid misstanke om att en bakomliggande sjukdom driver blodtrycket är det särskilt viktigt att inte nöja sig med att bara konstatera att trycket är högt. Själva orsaken kan vara det mest avgörande att hitta.
