Varje höst återkommer samma diskussion i hudvårdskretsar. ”Glöm inte SPF även på vintern!” ”UV-strålning året om!” ”Det vanligaste misstaget är att sluta med solskydd när det blir kallt!”
Och varje höst tänker jag samma sak. Det här är inte hela sanningen.
Inte att solskydd är onödigt. Inte att UV-strålning är ofarligt. Men att marknadsföringen av ”SPF året om” som ett universellt råd inte alltid stämmer för någon som bor i Sverige, vistas mestadels inomhus, och inte använder syror eller retinol i sin hudvård.
Det här inlägget handlar om vad jag faktiskt landat i efter många år av experimentation med solskydd på hösten. Och det är förmodligen lite mer nyanserat än vad du läst tidigare.
Viktigt: Det jag skriver är min personliga praktik, inte medicinsk rekommendation. UV-strålning kan ge hudcancer, för tidigt åldrande och pigmentförändringar. Vid frågor om din hudtyp eller specifika risker, rådfråga hudläkare. Strålsäkerhetsmyndigheten har bra information om UV-strålning.
Vad UV-strålning faktiskt är
Det är värt att förstå vad solskydd skyddar mot innan man pratar om när man behöver det. UV-strålning från solen finns i tre former.
UVA-strålning är längre våglängder som penetrerar djupt in i huden. Det är detta som orsakar hudens åldrande, pigmentförändringar och bidrar till risk för hudcancer. UVA finns konstant, även mulna dagar och genom fönster.
UVB-strålning är kortare våglängder som orsakar solbränna och spelar en större roll i den akuta hudcancerrisken. UVB är säsongsberoende, mycket starkare på sommaren än vintern, och blockeras till stor del av moln och glas.
UVC-strålning är farlig men blockeras helt av atmosfären och når aldrig jordytan. Du behöver inte oroa dig för det utomhus.
Solskydd, eller SPF, mäter främst skyddet mot UVB. UVA-skydd anges separat och visas med en cirkel som omger bokstäverna ”UVA” på förpackningen. En bra solkräm skyddar mot båda.
UV-index och Sverige i september
Detta är förmodligen den viktigaste faktan som ofta missas i hudvårdsdiskussioner. UV-strålningens styrka mäts i UV-index, ett internationellt mått.
I Sverige varierar UV-index dramatiskt över året. Mitt på dagen i juli kan det vara 6 till 7. Mitt på dagen i januari är det 0 till 1. I september ligger det vanligen mellan 2 och 4, beroende på var i landet du är och dagens väder.
Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation är att solskydd börjar bli nödvändigt vid UV-index 3 och uppåt. Under 3 är behovet markant lägre. Under 2 är det praktiskt taget obefintligt för normal exponering.
Detta betyder att i Sverige, från ungefär oktober till mars, är behovet av aktivt solskydd lågt för någon som inte är ute i särskilt soliga miljöer, inte är på skidsemester, och inte använder hudvård som ökar solkänsligheten.
I september, just nu, är vi i en övergångsperiod. UV-index kan vara starkt vissa dagar och svagt andra. Det är värt att checka UV-index om man planerar längre tid utomhus.
När du faktiskt behöver solskydd även på hösten
Inte att vi inte behöver det. Bara att behovet är mer nyanserat än ”året om utan undantag”.
Om du använder syror eller retinol. AHA-syror, BHA-syror och retinol gör huden mer solkänslig. Om dessa är delar av din hudvård, är solskydd ett måste även på vintern. Detta gäller mig själv, för jag använder lätta syror, så jag har SPF i min dagkräm året om.
Om du har pigmentförändringar eller rosacea. Dessa förstärks av UV-exponering. Konsekvent solskydd är förmodligen det viktigaste steget för att hålla dem under kontroll.
Om du har haft hudcancer eller är i riskgrupp. Detta är inte längre en estetisk fråga. Här ska solskydd vara konstant och konsekvent, oavsett säsong.
Om du har riktigt ljus eller känslig hud. Vissa hudtyper är mer mottagliga för UV-skador även vid låga nivåer.
Om du är ute mycket på dagen. Längre vistelser utomhus, även med mulet väder, exponerar huden för UVA. Solskydd är värt det.
Om du är på skidsemester eller i snö. Snö reflekterar upp till 80 procent av UV-strålningen, vilket kan ge oväntat stark exponering även vid låga UV-index.
Om du reser söderut. Direkta resmål med högre UV-index kräver solskydd oavsett vilken månad det är i Sverige.
Bra att veta: Det finns appar och webbplatser som visar aktuellt UV-index för din ort. SMHI har det integrerat i sin väderprognos. Det är värt att titta några gånger i veckan under övergångsperioderna april-juni och augusti-oktober, så du kan justera ditt skydd efter vad strålningen faktiskt är.
Vad jag själv gör
För att vara konkret, men inte instruerande, är detta min praktik som kan ge inspiration men inte ska följas blint.
Hela året, varje morgon, en lätt dagkräm med SPF 30. Detta är förmodligen min mest värdefulla hudvårdsvanan. Det är inte en separat solkräm, det är en dagkräm som råkar ha solskydd. Den fyller två funktioner i ett steg.
Från april till september, separat solkräm med SPF 50 om jag ska vara ute mer än kortare ärenden. Picknick, trädgårdsarbete, längre promenader. En vanlig dag inomhus klarar dagkrämen.
I oktober till mars är dagkrämen i sig tillräcklig för min vanliga vardag. Jag använder inte separat solkräm under denna period om jag inte är ute mer än normalt.
På skidsemester eller resor söderut, alltid SPF 50, oavsett säsong i Sverige. Det är då behoven är som högst.
Mineralisk solkräm med zinkoxid eller titandioxid är min favoritformulering. De är mer hudvänliga än kemiska filter och fungerar direkt vid applicering.
”Det jag märkt om solskydd är att det enskilt viktigaste är konsekvent användning, inte hög faktor. SPF 30 varje dag är bättre än SPF 50 ibland. Människor missar förmodligen mer skydd genom att glömma bort krämen än genom att välja för låg faktor.”
Vad jag undviker
Några saker jag testat och övergett.
Hysterin kring SPF som ungdomsserum. Solskydd är förmodligen den viktigaste hudvårdsfrågan, men det är inte en mirakelkur mot åldrande. Det förhindrar vissa skador, men gör inte huden ung igen.
Att tro att foundation eller BB-cream med SPF räcker. För att få ut faktorn behöver du applicera sex till åtta gånger så mycket produkt som du faktiskt använder. Det är orealistiskt med makeup. Använd en separat krämbas med SPF, och låt makeup vara makeup.
Att lägga på solskydd över hela kroppen i Sverige hela året. För det mesta är det onödigt om man inte är i bikinin på stranden eller i shorts på en sommardag. Ansiktet, halsen och händerna är det som behöver konsekvent skydd.
Att köpa de dyraste solkräm-produkterna. Apotekens egna märken har samma aktiva ingredienser och fungerar precis lika bra som varumärken som kostar fem gånger så mycket.
Att skippa solskydd på molniga dagar. UVA tränger genom moln och påverkar huden även om solen inte syns. Mulna sommardagar är förmodligen den värsta felkällan, för folk inte tänker på det.
Att förvara solkräm i sommarvarmen. Värme förstör de aktiva ingredienserna. Solkräm i en het bil eller på stranden i timmar förlorar sin effektivitet snabbare än man tror.
Hur du applicerar solskydd ordentligt
Det är inte bara vad du använder, utan hur. De flesta tar för lite, för sällan och för slarvigt.
Mängden för ansikte och hals är ungefär en tesked sammanlagt. Det är förmodligen mer än du brukar ta. Ta tillräckligt och fördela noggrant.
Områden folk glömmer: öronen, hårfästet, ögonlocken, läpparna och nacken. Dessa exponeras för UV men missas ofta. Använd ett separat läppstift med SPF och var noga med dessa områden.
Applicera 15 minuter före solexponering. Solskyddet behöver tid att binda till huden för att fungera optimalt.
Reappliera varannan timme om du är ute, oftare om du svettas, simmar eller torkar dig med handduk. SPF i sig är inte hållbart hela dagen utan upprepning.
Lägg solskyddet sist i hudvårdsrutinen, men före eventuell makeup. SPF ska vara närmast huden bland skyddande lagren.
Kemiska eller mineraliska filter
Detta är en av de vanligaste frågorna och svaret är inte entydigt.
Kemiska filter (avobenzon, octinoxat, oxybenzon med flera) absorberar UV-strålarna och omvandlar dem till värme. De är lätta, sköna att applicera och syns inte på huden. Vissa kan irritera känslig hud och vissa har miljöfrågor kring koraller och vattenliv.
Mineraliska filter (zinkoxid och titandioxid) reflekterar UV-strålarna fysiskt. De fungerar omedelbart, är hudvänliga och passar känslig hud. Nackdelen är att de kan lämna en vit film, särskilt på mörkare hudtoner, och kan kännas tjockare.
Min egen preferens är mineraliska. Min hud är något känslig, och jag tycker att modern mineralisk solkräm har blivit mycket bättre under de senaste fem åren. Vit film är mindre av ett problem nu än tidigare.
Det rätta valet är vad du faktiskt kommer använda konsekvent. En kemisk solkräm du tycker om är bättre än en mineralisk du undviker.
Marys tips: Lägg solkrämen där du ser den på morgonen, precis bredvid tandborsten eller dagkrämen. Det enskilt viktigaste är att den blir applicerad, och vana sker när vi har påminnelse i ögonblicket. Att gömma den i en låda är att garantera att den glöms bort.
Vanliga frågor om solskydd på hösten
Behöver jag verkligen solskydd hela året i Sverige?
Det beror på din hudvård, din vistelse utomhus och din hudtyp. Använder du syror eller retinol, eller har du känslig hud eller riskfaktorer, ja. Är du frisk vuxen utan dessa faktorer och mestadels inomhus, är behovet betydligt lägre från oktober till mars.
Vilken SPF-nivå räcker på hösten?
SPF 30 är förmodligen tillräckligt för de flesta vardagsbehov i Sverige under hösten. SPF 50 är bättre för längre vistelser utomhus, känslig hud eller om du använder hudvård som ökar solkänsligheten.
Räcker SPF i en dagkräm eller foundation?
För vardagsbruk i Sverige under hösten, oftast ja. För starkare sol eller längre utomhusvistelser behöver du dock applicera tillräcklig mängd, vilket sällan är möjligt med foundation. En dedikerad solkräm är då bättre.
Påverkar UV-strålning huden genom fönster?
UVA tränger genom vanligt fönsterglas, UVB inte. Om du sitter mycket nära ett solbelysta fönster, kan en lätt SPF i dagkrämen ge värdefullt skydd. Vanliga inomhusmiljöer med naturligt ljus från flera håll är mindre av en risk.
Hjälper solskydd mot blått ljus från skärmar?
Vissa solskydd marknadsförs som skyddande mot blått ljus (HEV). Forskningen är dock fortfarande begränsad om huruvida blått ljus från skärmar faktiskt påverkar huden signifikant. Det är ingen prioritet enligt min mening.
Är dyrare solskydd bättre?
Inte nödvändigtvis. Apotekens egna märken och produkter från La Roche-Posay, Avène, Eucerin och liknande mellanprisapotek-märken är ofta lika effektiva som lyxprodukter. Du betalar mycket för förpackning och marknadsföring.
Kan jag använda solskydd från förra sommaren?
Solkräm har en hållbarhetstid på ofta 12 månader efter öppnande. Använd en gammal flaska om aktiva ingredienser fortfarande är intakta (kolla för missfärgning och konsistensförändring), men för bästa skydd, köp ny varje år om du använder solkräm regelbundet.
När jag står vid badrumsspegeln en septembermorgon och appliceras min dagkräm med en lätt SPF, är det inte med en känsla av att jag följer ett strikt protokoll. Det är med en känsla av att jag tar hand om min hud på ett sätt som är realistiskt för var jag bor och hur jag lever. Solskydd är förmodligen den viktigaste enskilda hudvårdsfrågan över ett livslopp, men det är också ett av de områden där universella råd inte alltid passar. Det är värt att tänka själv, läsa UV-index ibland, och bygga en praktik som faktiskt fungerar för dig, istället för att försöka leva upp till en standard som är mer relevant för Florida än för Mellansverige.