sparris

Sparris (Asparagus officinalis) har odlats i tusentals år och var redan under romarriket en uppskattad lyxvara. Namnet asparagin, en aminosyra som först isolerades ur sparris, vittnar om växtens unika roll i både mat och medicin. I Sverige introducerades sparris på 1600-talet och odlingen var länge förbehållen slotts- och herrgårdsträdgårdar. Idag är den en eftertraktad vårprimör som i rätt odlingsförhållanden kan ge skörd i över 20–30 år.

Odla sparris – tålamod som belönas rikligt

Att odla sparris kräver planering och tålamod eftersom plantorna inte ger full skörd förrän efter två till tre år. Därefter kan en välskött odlingsbädd producera mängder av spröda stjälkar varje vår i decennier.

  • Plantering: Sparriskronor planteras på våren i djupa diken, 20–30 cm, med ett radavstånd på cirka 1,5 m. Frösådd tar längre tid och är ovanligare i hemträdgårdar.
  • Jordmån: Väldränerad, sandig jord med högt pH är idealisk. Lerjord bör undvikas då rötterna riskerar att ruttna.
  • Ljus: Full sol är nödvändigt för optimal tillväxt.
  • Näring: Plantan är näringskrävande och gynnas av stallgödsel, kompost och mineraler.
  • Skörd: Första året ska ingen sparris skördas. Andra året kan några få stjälkar plockas, och först tredje året kan man ta full skörd under en period på cirka 6–8 veckor.

En etablerad planta kan ge 15–20 skott per säsong och växa sig över en halv meter hög när den får utvecklas fritt.

Skillnaden mellan grön, vit och violett sparris

  • Grön sparris: Den vanligaste i Sverige, odlad ovan jord där solljuset stimulerar klorofyllbildning. Den får en frisk, gräsig smak.
  • Vit sparris: Odlas under jord eller täckning för att hindra solljus. Resultatet blir mildare smak och mjukare konsistens. Vit sparris är särskilt populär i Tyskland och Navarra i Spanien.
  • Violett sparris: En ovanligare variant med högre sockerhalt och sötare smak, men färgen försvinner delvis vid tillagning.

Sparris från olika länder – Sverige, Spanien och Peru

  • Sverige: Kort säsong, främst maj–juni. Närodlad sparris anses ha överlägsen smak men finns bara några veckor per år.
  • Spanien: Viktig vinter- och vårleverantör till Europa. Regionen Navarra är berömd för vit sparris med skyddad ursprungsbeteckning (DOP).
  • Peru: En av världens största exportörer med odling året runt tack vare klimat och bevattning från Anderna. Exporten ger arbetstillfällen men har kritiserats för hög vattenförbrukning och klimatpåverkan på grund av flygtransport.

Koka sparris – konsten att bevara smak och näring

För bästa resultat bör sparris tillagas varsamt så att både spänst, färg och näringsämnen bevaras.

  • Förberedelser: Skär av den träiga nederdelen. Grön sparris behöver sällan skalas, vit sparris måste skalas från knoppen och nedåt.
  • Koktid:
    • Grön sparris: 3–5 minuter i lättsaltat vatten.
    • Vit sparris: 8–12 minuter beroende på tjocklek.
  • Smaksättning: Tillsätt en klick smör och en nypa socker i vattnet för att framhäva sötman.
  • Alternativa metoder:
    • Ångning eller snabb blanchering – bäst för att bevara vitaminer.
    • Grillning eller rostning i ugn (220 °C, 10–12 min) ger en nötig, karamelliserad smak.
    • Dry-charring i panna utan olja ger rökaromer.

Förvara färsk sparris stående i vatten i kylskåp så håller den sig spänstig i upp till en vecka.

Näringsvärde och hälsofördelar med sparris

Sparris är en av de mest näringsrika primörerna i förhållande till sitt låga energiinnehåll.

  • Näring per portion (ca 80 g kokt): ca 20 kcal, 2 g protein, 1,5–2 g fiber, rik på vitamin K, C, A och folat.
  • Antioxidanter: Innehåller C- och E-vitamin, glutation, quercetin och kaempferol som motverkar fria radikaler och inflammation.
  • Prebiotika: Inulin i sparris stärker tarmfloran och förbättrar matsmältningen.
  • Blodtryck: Högt kaliuminnehåll bidrar till att sänka blodtryck och balansera vätskenivåer.
  • Folat: Viktigt för celldelning och fosterutveckling, särskilt för kvinnor i fertil ålder.
  • Diuretisk effekt: Aminosyran asparagin fungerar som naturligt vätskedrivande och hjälper kroppen att eliminera överskott av vätska och urinsyra, vilket kan minska svullnad och obehag.
  • Immunförsvar och humör: Antioxidanterna och folat bidrar till bättre immunfunktion, stressreglering och psykiskt välbefinnande.

Asparagin – sparrisens unika aminosyra

Asparagin är en icke-essentiell aminosyra som isolerades första gången ur sparris. Den har flera roller:

  • I kroppen: Delaktig i proteinsyntes, nervsystemets funktion och kvävemetabolism.
  • I medicin: Enzymet asparaginas används i cancerterapi, framför allt vid akut lymfatisk leukemi, genom att svälta ut tumörceller på asparagin.
  • I växter: Asparagin fungerar som transport- och lagringsmolekyl för kväve och är avgörande vid stress och frösättning.

Fakta som gör sparris ännu mer fascinerande

  • En etablerad sparrisplanta kan leva i 20–30 år.
  • Sparrissäsongen i Centraleuropa kallas ”Spargelzeit” och firas med festivaler och särskilda menyer.
  • I Navarra, Spanien, produceras vit sparris med en ursprungsskyddad status (DOP) som anses tillhöra världens finaste.
  • Peru exporterar årligen över hundratusentals ton sparris, vilket gör landet till global ledare.
  • Asparagin gav sparris sitt namn och förklarar växtens diuretiska egenskaper.
Sparris – en av världens äldsta delikatesser